Skolans historia

Skinnskattebergs Folkhögskola fick sin början på 1950-talet. Egentligen var det redan vid 1948 års landsting som civilingenjör Perers och lantbrukare Larsson från Aspa motionerade att landstinget måtte inrätta ytterligare en folkhögskola. Den första kommittén, som hade uppgift att utreda uppförandet av ”ännu en folkhögskola i länet”, valdes i januari 1950. Kommittén bestod av Hernfrid Bark, Riddarhyttan som ordförande, A. Eklund, Surahammar, V. Sune Tillberga, G. Perers Köping, E. Karlsson Valskog och Sivert Wallman som sekreterare från kansliet.

Vid sammanträdet med Västmanlands läns landstings förvaltningsutskott den 12 november 1953 valdes en ny utredningskommitté för att utreda den blivande skolans lokalbehov. Landstinget diskuterade frågan i sina möten under många års tid. När det gäller platsen, var flera orter föreslagna. Många ville ha skolan längs Kolbäcksån (Ramnäs eller Virsbo), men även Ryttern, Uknö, Kolsva Karmansbo, Norberg, Ängelsberg och Skinnskatteberg var på tapeten. Landstinget hade en utredning om att göra Baggå herrgård till folkhögskola genom en ombyggnation. - Med samma pengar kan man bygga halva nya folkhögskolan, tyckte en landstingsmajoritet.

Förvaltningsutskottet föreslog till 1953 års landstingsmöte att skolan skulle förläggas till Skinnskatteberg, under förutsättning att marken kunde förvärvas till fördelaktigt pris, samt anhöll om bemyndigande att till kommande landsting få utarbeta ritningsförslag om nya skolans utformning. Landstingsmötet beslutade enligt förslag. År 1955 skickades en inbjudan om en arkitekttävling. Hela 56 förslag lämnades i tävlingen och tävlingskommittén fick låna lokaler på Åkers-Runö folkhögskola för att kunna titta på alla förslag i form av modeller. Vinnande förslaget hette ”Tun” och visade sig vara inlämnat av SAR arkitekterna Jan Eriksson, Torgny Gynnerstedt och Bengt Ågren, Vällingby i Stockholm.

Avgörande var intresset av några landstingsmän som såg nyttan av en folkhögskola i norra länsdelen. Den mest drivande personen var riddarhyttebon Hernfrid Bark som naturligtvis ville ha den nya skolan i Skinnskattebergs kommun. På skolan finns än idag ett rum som man kallar för Bark-rummet.

Enligt en berättelse var landstinget ute i Skinnskatteberg på en busstur. Bark hade sett till att fikapausen ska tas vid slutningen mot Nedre Vättern strax söder om samhället. Under fikapausen började man tycka att den här platsen är så vackert, att den blivande folkhögskolan måste stå här. Se bilder på platsen före skolans byggande. Hernfrid Bark hade nått fram med sina avsikter, berättas det. Bark blev sedan första styrelseordförandet när skolan blev verklighet. Bark var konstintresserat och kände till att man kan rekrytera en likasinnad rektor från Forsa folkhögskola i Dalarna. Stig Helmers blev skolans första rektor från 1.april 1960, vilken anställning han hade under skolans elva första verksamhetsår. Se bilder på skolans lokaler före invigningen. I början var skolans lokaler tomma, men efter att verksamheten kom i gång började skolan också fyllas med material och framförallt de studerande.

Skolans invigning ägde rum den 4 oktober 1960. Närvarande var en stor skara inbjuden folkhögskolefolk, landstingsfolk och kommunfolk, nästan samtliga var män. Se bilder på invigningen. Första terminen började 9 oktober, 1960 med sammanlagt 77 elever. – En dröm och idé hade förverkligats. En ny skola för vuxen ungdom öppnade sina portar till kunskap och visdom, så skrev Gunnel Östlund och Julius Zemitis i sitt gemensamma PM under läsåret 1969/70.

Stig Helmers var alltså rektor. Som ordinarie ämneslärare anställdes Margret Kihlén. Extra ordinarie ämneslärare blev Gudrun Sandström. Extra ämneslärare blev Rolf Sundén, Margareta Sundén och Sven Kihlén. Timlärartjänsterna i övningsämnen gavs till Michael Bajomi (musik), Elisabeth Hultman och Hans Hjortenstam (gymnastik). Husmor blev Irene Claesson. Som förste vaktmästare anställdes Olle Nilsson och andre vaktmästare blev John Byström. Inga Nilsson fick tjänsten som kanslibiträde. Dessutom hade skolan från starten en kokerska, 5 ekonomibiträden och 3 halvtidsanställda städerskor. Det bör nämnas också att landstinget hade ett anslag på 5,4 miljoner kronor för skolans uppbyggande.

Under 1960-talet var skolarbetet delat i olika kurser med allmän inriktning, men även konsten hade sin givna plats. Skolan blev snart en samlingsplats för länets många organisationer, inte minst för ABF, som ordnade sina olika kurser på skolan. Skinnskattebergs folkhögskola blev snart en kärna i många organisationers utbildning och de så kallade korta kurserna fyllde huset under veckosluten. Se mera bilder från 1960-talet. Alla skapande aktiviteter bland elever och viljan att fördjupa sig ännu mera i konstens olika grenar tvingade fram planen att ha ett speciellt hus bara för estetisk verksamhet. Elevantalen steg också och det nya huset, Smedjan, hade inte bara verkstäder, utan också rum för studeranden, närmast för kvinnor som hade små barn med sig. Smedjan blev klar 1970.

Skolan hade egen styrelse fram till 1900-talets slut. Därefter har ledningen bestått av landstingspolitiker och tjänstemän i olika namnformer. När Föreningen för Bergslagens folkhögskola tog över driften vid årsskiftet 2007/2008, fick skolan återigen en egen styrelse.

Första rektorn var alltså Stig Helmers, som anställdes, och började arbeta 1 april 1960. Stig Helmers var rektor sammanlagt 13 år. Efter Stig Helmers fick Rolf Sundén rektorstjänsten. Han hade vikarierat för Helmers tidigare, medan han var tjästeledigt. Rolf Sundén var rektor under 9 år. Efter Rolf Sunden kom Bertil Olsson med i bilden år1982. Olsson var rektor under 5 år och efterföljdes av Stewe Claesson år 1987. När Stewe Claesson slutade år 1994, valdes Anders Thorén till ordinarie rektor. Efter att Thorén slutade år 2000, har skolan haft många rektorer som har stannat bara kortare tider. Agneta Carlsson Lundberg år 2000- 2002, Egon Lundqvist 2003, Åke Johansson 1.1.2004-31.6.2006, Birger Forsling 1.7.2006-31.3.2007, Margareta Pettersson 1.4.2007-31.12.2007. Arent Persson blev rektor från 1.1.2008 för den nya huvudmannen. Se bilder på skolans ledning.

Skolans första styrelse hade följande sammansättning: Riksdagsmannen Hernfrid Bark, Riddarhyttan, ordförande, riksdagsmannen Ernst Jacobsson, Sala som vice ordförande och ledamöter var lokföraren Harald Blomqvist, Västerås, kommunalassistenten Emil Jansson Västerfärnebo, lantbrukaren Karl Larsson, Baggbron och redaktören Carl Salomonson, Köping. Suppleanter var förste vaktmästaren Verner Sune Tillberga, köpmannen Oscar Almqvist Morgongåva, lantbrukaren Erik Danielsson Fagersta och folkskolläraren Herbert Hektor Köping.

Under 1960- och 1970-talen poserade hela skolan när det var dags för fotograferingen, barnen och husdjuren fick också vara med. Här några gruppbilder.

Folkhögskolans dag har varit under många års tid en möjlighet för allmänheten och gamla elever att titta in i skolan. Ofta hade man utställningar, redovisningar och arrangemang som var tänkta att visas speciellt för allmänheten. Se bilder på 1984-års folkhögskolas dag. Skolan har haft många verksamheter både på skolan och utanför skolan. Här kan du se några bilder på skolans verksamheter under 1970- och 80-talen. Skinnskattebergs folkhögskola var känd under sina första verksamhetsdecennier att vara bygdens folkhögskola. Stora förändringar i 1980-talets Bergslagen drog med sig även folkhögskolan. Några bilder på samhälleliga ställningstaganden.

Personalen har kommit och gått. Lärarkåren har varierat både till storleken och kompetensen. Skolans kök var stort under den tiden när mat lagades också för landstingets sjukhem. Här kan du se bilder på skolans personal under 1960-80-talen. Under Stewe Claesons rektorskap 1992 ordnades en julfest för gammal personal och folkbildare. Bl a Stig Helmers och Gösta Westlund kom. Se här bilder på julfesten.

Alle de personer som har gått på Skinnskattebergs folkhögskola kan räknas i tusentals. Skolans elevantal var störst på 80-talets slut och i början på 1990-talet. Då var också lärarkåren talrikast. Här kommer några bilder på skolan elever under 1980-talet.

Fortsättning...