Från ämne till problemställning
När du själv väljer ett ämne att skriva om blir det lätt för stort, för omfattande. Nästan alltid behöver du avgränsa ditt ämne. För att visa att avgränsning och formulering av problemställning inte är samma sak, väljer vi ett exempel ur Skriva för att lära av Olga Dysthe mfl:
Du har valt temat folklore som uppsatsämne. Den första avgränsningen kan vara att försöka göra en indelning: (1) Seder och traditioner, (2) Berättelser och sägner, (3) Folklig konst. Är det folklore som konst du vill skriva om, bör du göra en närmare avgränsning: (a) bildlig, (b) musikalisk, (c) litterär. Här blir avgränsningarna i sig problematiska.
Du måste kanske stanna upp och fundera över om det är texten eller musiken som är det mest intressanta i folksångerna som du nu begränsat dig till. Om det är texten som intresserar dig, måste du kanske göra ytterligare avgränsningar: (i) religiösa, (ii) profana. Senare kan du behöva gå igenom avgränsningarna av temat ytterligare en gång för att se om det krävs ännu fler avgränsningar. Även om du till slut bestämmer dig för en viss folksång som tema för din uppsats, har du ännu ingen problemställning.
Det gäller nu att formulera en fråga som både du och läsaren tycker är intressant. Ofta rekommenderas följande tre steg för att närma sig en problemställning:
1 Namnge ditt ämne: ”Jag studerar/undersöker …”
2 Ställ frågan: ”Därför att jag vill ta reda på vilka/hur/varför…”
3 Motivera varför: ”För att förstå hur/varför/vad…”
Varför är det så viktigt med en bra problemställning? Det är problemställning som under hela ditt arbete avgör vad som är viktigt, vad som ska tas med och vad som inte ska tas med. Alla delar i din text ska vara relevanta för problemställningen; problemställningen är den röda tråden. När du har en problemställning har du ett perspektiv på vad du skriver om.
Problemställningen är viktig därför att den:
1. Hjälper dig att avgränsa texten.
2. Hjälper dig att se vad som är relevant och irrelevant i texten, vad som måste vidareutvecklas och vad som kan komprimeras.
3. Gör att läsningen av facklitteratur blir mer strukturerad.
4. Gör att uppsatsen blir lättare att disponera.
5. Gör det lättare att dra slutsatser.
6. Hjälper läsaren att inrikta sig på det västentliga i texten.
En problemställning kan formuleras på lite olika sätt:
1.En fråga som ska besvaras (t.ex. Hur hanterar sköterskor etiska beslut på förlossningsavdelningar?)
2. Ett påstående som ska undersökas (t. ex. Kön är en utslagsgivande faktor i klassrumsdiskussioner)
3. Ett syfte eller en målsättning (t. ex. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka responsstrategier distansstuderande använder sig av)
Ett råd är dock att alltid försöka formulera problemställningen som en fråga; för både dig som skriver och för den som läser påminns vi hela tiden att vi jobbar med ett problem och är på väg fram till ett svar som vi ännu inte känner till.
En frågeställning kan givetvis behöva ändras under arbetets gång. Oftast är det fråga om att den behöver ytterligare avgränsas.